Vad är förklimakteriet?

Klimakteriet är den tid i livet då nivåerna av östrogen och gulkroppshormon minskar. Mensen blir ofta oregelbunden först och slutar sedan helt. Den allra sista mensen kallas menopaus.[2] Förklimakteriet är perioden fram till den sista mensen. Enligt Folkhälsomyndigheten slutar mensen normalt mellan 45 och 60 års ålder, i genomsnitt vid 51,5 år, och besvären kan komma både före och efter menopausen och ibland pågå i flera år.[3]

Kan man få klimakteriebesvär fast man har mens?

Ja. 1177 skriver att du kan få besvär även om du fortfarande har mens, och att besvären kan försvinna ett tag och sedan komma tillbaka.[1] Det är en av anledningarna till att förklimakteriet är svårt att känna igen: symtomen kommer och går, och mensen finns kvar.

Hur vanligt är det att få besvär?

Mycket vanligt. I Folkhälsomyndighetens undersökning 2024–2025 uppgav drygt sju av tio kvinnor mellan 45 och 60 år att de haft någon form av klimakteriebesvär det senaste året.[3]

Hur känns en värmevallning?

En värmevallning kommer ofta plötsligt. Du kan känna dig mycket varm i bröstet, halsen eller ansiktet, bli röd och börja svettas. En del fryser efteråt, vilket kallas kylvallning. Vallningar och svettningar kommer ofta på natten och kan störa sömnen.[1]

Varför sover jag så dåligt?

Många sover sämre under klimakteriet. Du kan ha svårt att somna, vakna flera gånger under natten eller vakna för tidigt på morgonen. Ibland beror det på nattliga svettningar och vallningar.[1]

Är hjärndimma ett symtom på klimakteriet?

Ja, det kan det vara. När du sover dåligt blir du trött och energilös, kan känna dig nedstämd och bli mer känslig för stress. Många har också svårt att fokusera, minnas och koncentrera sig. En del kallar det för hjärndimma.[1] 1177 skriver också att du som har adhd eller autism kan märka att vissa svårigheter blir större under klimakteriet.[1]

Kan klimakteriet ge humörsvängningar?

Humörsvängningar och nedstämdhet hör till de vanliga symtomen som Socialstyrelsen lyfter fram, tillsammans med värmevallningar, oregelbundna blödningar, sömnproblem och minskad sexuell lust.[4]

Varför blir huden och slemhinnorna torra?

När östrogenet minskar kan slemhinnorna bli torrare, till exempel i munnen eller ögonen. Huden kan också bli torrare och känsligare, klia eller bli irriterad.[1] Torra slemhinnor är ett av de vanligaste besvären i Folkhälsomyndighetens undersökning.[3]

Varför blir mensen oregelbunden?

Under klimakteriet slutar ägglossningen gradvis. Därför blir mensen ofta oregelbunden innan den slutar helt.[2] Oregelbundna blödningar är ett av symtomen Socialstyrelsen nämner.[4] Andra saker kan också påverka mensen, så ta upp förändringar med vården om du är osäker.

När ska jag söka vård?

Kontakta vården om du mår dåligt under klimakteriet. Det finns behandling som hjälper, och mycket du kan göra själv.[1] Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska du få stöd av kunnig personal, till exempel på barnmorskemottagningen, vårdcentralen eller hos en gynekolog, och många blir hjälpta av hormonell behandling (MHT).[4]

Det är inte alltid lätt att veta vad besvär som sömnproblem, nedstämdhet eller ledvärk beror på.[4] Därför hjälper det att ha koll på dina symtom innan besöket: vilka du har, hur starka de är och hur de hänger ihop med mensen.

Så förbereder du dig inför läkarbesöket

  • Skriv ner dina symtom varje dag i några veckor, gärna med en skala för hur starka de är.
  • Notera när du har mens och om du redan tar någon hormonbehandling.
  • Skriv ner de frågor du vill ha svar på, så att du inte glömmer dem.

Den gratis symtomdagboken ovan är gjord för precis det, med en sida att fylla i inför läkarbesöket.